Enligt en artikel i DN har forskare i USA kopplat ihop depression och chokladkonsumtion. Att frossa i choklad kan enligt undersökningen tyda på att man är depressivt lagd.
Det fick mig att börja fundera över mina egna chokladvanor. Jag älskar ju choklad och tycker att den är given vid varje helgmys. Men nu när jag tänker efter har jag på senare tid ätit chokladen mest på rutin. Valt den i godisdisken mest för att jag vet att jag brukar vilja ha den. Inte så mycket för att jag verkligen måste ha den. Som förr. Och i fredags, när det var efterrättsdags på Cyrano, valde jag creme caramel istället för chokladmousse. Utan att jag riktigt tänkte på det. Det hade aldrig hänt förr i tiden.
Så, är det kanske ett tecken på att livet faktiskt är rätt gött nu? Jag tror det. Det känns så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar